Tjurtestiklar och slumwalk
Kategori: Kenya 2018
Efter frukost lämnar ni hotellet för att åka till Kibera som är Östafrikas största slumområde. Tanken var bl.a att få uppleva den bakgrund som 75 % av eleverna på Kenswed har.
På ett område lika stort som presidentens trädgård bor 1/2 -1 miljon invånare. Uppgifterna på hur många som bor där varierar och är svår att fastställa med säkerhet.
Vi började med att besöka en klinik som låg i utkanten av Kibera. Här hade man en förlossningsavdelning där man kunde ta hand om kvinnor som var gravida och deras förlossningar. Rummen och utrustningen var spartansk och de hade ingen möjlighet att ta hand om de svåra förlossningsfallen. Dessa fick skickas vidare till sjukhusen.
Vi fick även träffa barn som var där för kontroll och kunde skänka barnkläder, nallar och utrusning.
Ettav de största sjukdomsproblemen där är HIV/Aids. Man beräknar att ca 15% av invånarna har smittan. De flesta får behandling, men det fungerar inte alltid så bra. De skall ta 3 olika mediciner per dag. Dessa skall helst tas tillsammans med mat. Då det har mycket ont om mat och de lilla man har skall räcka till alla i familjen är det ex. ofta en förälder som får för lite. Om de tar medicinen utan tillräckligt med mat blir de ofta sämre. Det gör att många tvingas avstå medicineringen.
Efter besöket var det dags för promenad genom slummen. De flesta som bir i Kibera är extremt fattiga. Om de har lön tjänar de sällan mer än 1,90 USD om dagen.
Många saknar dessutom toalett, vatten och el.
Under vår promenad hade vi med oss en guide och 4 män som följde med för att säkerställa bår säkerhet. Dock måste jag säga att jag inte en enda gång kände mig hotad eller rädd.
Alla var trevliga. Barnen, även de mycket små tog gärna i hand, skrattade och sa "Hello, how att you?". Ingen som tiggde eller uppträdde otrevligt. Vi gick veta att om man varit utanför området och klockan blivit 22 så stannade man oftast över hos någon utanför området. Framför allt gällde det flickor/kvinnor som tyvärr riskerade att bli utnyttjade 🙁
Jag slogs naturligtvis av all fattigdom och bristen på mat och andra nödvändigheter. Men det som följer med mig starkast just nu är musiken, skratten, leendena, värmen och glädjen. Det är svårt att förklara ...
Vi fick även möjlighet att komma in och besöka en kvinna i hennes hem där de bodde 8 personer i ett pyttelitet "hus".
Guiden jobbade även med ett projekt för att hjälpa barn att få utvecklas och komma ifrån hemmet kortare stunder. Han hyrde bl.a. en fotbollsplan där de kunde spela. Även andra aktiviteter för barn och ungdomar. Han jobbade öven med ett program för Aidssjuka.
Efter alla dessa intryck var det dags att åka till Hotellet och ladda om till middag. Bussresan var planerad till ca 45 min, men tog 3 timmar. Så blir det ibland eller rätt ofta känns det som.
Det medförde att vi bara hann en snabb "kissepaus" innan det var dags att åka till restaurangen.
Dagens middag var planerad som kontrast till dagens upplevelser och var en mycket lyxig och annorlunda restaurang. Maten bestod så gott som endast en massa olika kött som de serverade direkt från grillen och skars upp från spett direkt ner på tallriken.
Vet inte om jag kommer i håg alla olika men här är de flesta olika sorter vi fick:
Grillad kyckling
Honungsmarinerad kyckling
Kalkon
Fläskkött
Oxkött
Fläskkorv
Oxkorv
Strutsköttbullar
Kanin
Revben
Lamm
Biff
Och sist men nog ovanligaste tjurtestiklar!!
(Ja, jag åt av allt!)
En kort sammanfattning av en stor dag!
I morgon Safaridags.
