The Knutsons

Vår reseblogg

Dag 4 15 januari - Kingfisher, super strong

Kategori: Indien 2019

Ny dag och åter dags att byta stad. Idag skall färden gå till Jaipur.
Liten nätt frukost som vanligt, packa och checka ut. Klockan 8 hämtades vi av vår nye vän Abi. Jag var lite seg, sov dåligt då det var en massa liv i och utanför hotellet. På kvällen och en bit in på natten var det några som slog på några slags trummor och stojade. troligt vis någon bröllopsfest eller nått. I huset smälldes i dörrar och fördes en massa liv. Ljud som man inte är van vid gör ju att man sover lite dåligt. vid frukosten hade den en brödrost som gnisslade som sjutton, vilket fick min huvudvärk att vakan till. Så jag försökte slappna av och vila den första biten i biten. 
 
Dagens första stopp var Fatehpur Sikri Dragah i Uttar Pradesh
Denna byggnad kom till 100 år före Taj Mahal och man anser att det är tack vara vad som hände här som Taj  Mahal finns idag. Kejsare Akbar, farfar till Shah Jahan, hade efter lång tid fått 2 söner, tvillingar som tyärr dog. Då de inte fick fler barn så gav han sig ut för att få en välsingnelse, inget hjälpte. Så fick han höra talas om den vise Salim Chishti's i Sikri. Akbar begav sig barfota gåendes från Agra till de berg där Chishti' bodde.
Chishti accepterade att välsigna Akbar och han hustru så det skulle kunna få söner. 
Ett år senare födds deras son Jahangir som är far till Shah Jahan som i sin tur byggde taj Mahal. Så man menar om inte Akbar blivit välsnignad där på berget hade de inte fått barn och där med hade inte Shah Jahan blivit född och inget Taj Mahal byggts. Hängde ni med :)
 
 
Det sägs vara världens högsta portal/gate, getterna verkade gilla att klättra runt där också.
 
Vi hade en mycket trevlig och duktig guide där. När vi skulle gå uppt till berget sa han att vi kunde vänta på bussen som kör oss upp eller om vi ville promenera, det var bara typ 1 km. Vi sa att vi går gärna. :)
För att gå in måste man ta av sig skorna och vi fick några tofflor att ta på oss. Jag med mina små fötter tappade dem redan efter 2 steg så jag valde att gå barfota. Det är väldigt duktiga med att städa där så det är inte så stor risk att man trampar på något vasst. 
Han var duktig på att berätta och tog en massa roliga bilder på oss som ni kan se nedan. 
 
 
 
 
I de vita mosuleet är Salim Chishti begravd. Alla hans arvingar begravs fortfarande här. 16:e generationen begravdes för en liten tid sedan.
 
 
Det berättades att om man skänker klädesplagg/tyg och blommor så kan man önska sig 3 saker som kommer falla in om man inte berättar det för någon. Man kan ju alltid chansa tänkte vi, jag menar det skulle ju kunna vara sant. Så vi köpte lite tyg och blommor och fick gå in. (Alla pengar som de får in går till skolan som finns där och tyget till ättlingarna som syr upp till fattiga barn och familjer),
Det var en tydlig cermoni, man lade upp tyget, tog lätt på det och strödde blommorna ovanpå.och sedan skulle man knyta 3 snören i det bakre fönstret samtidgt som man gjorde sina önskningar.
 
 
Här är fönstret från utsidan. Tittar man noga kan man se massor av röda och gula snören.
 
Sedan fortsatte vår färd mot Jaipur. 
När vi kommit en bit in i Rajasthan var det lunchpaus
Vi valde en väldigt lätt lunch för att spara magen :)
 
 
Tobias blev mycket glad för ännu en Kingfisher, denna gång super strong, oj oj hur skall detta gå!
 
 
Färden forsatte på värdens rakaste raksträcka några timmar till. Incheckning på hotellet som skall vara vår sovplats de kommane 2 nätterna. Helt ok, man får inte vara kräsen.
Efter lite vila och samtal hem gav vi oss ut igen.
Vi skulle bsöka elefanterna. Jag hade först vägrat och sagt NEJ! Ville inte vara med och stödja den hemska hanteringen av elefanter. Jag fick då förklarat för mig att dessa elefanter levde ett bra liv utanför staden. Staten stödjer deras frigående hantering och ställde krav på hanteringen. De hade hus de sov i de kalla nätterna, vara fria på dagarna och aldrig fast  i kedjor eller likande. De behandlades med respekt som de heliga djur de är i Indien. Efter en inspektion så såg det ut att stämma. Dock har jag svurit på att aldrig själv bidra så jag satt en bit ifrån och Tobias fick rida och mata elefanten. Det gick lösa elefenter på området och alla såg friska ut (vad jag kunde se).
 
 
 
Nu hade det blivt kväll och mörkret föll på.
Vi drog oss tillbaka in till stan för att äta. Abi tog oss med till en restaurant där det inte var några turister och det serverades som vanligt otroligt god mat.
Glömde ta bilden när maten serverades så det fick bli mitt i matenbild.
 
 
Nu är vi trötta och lite frusna. Det är rätt kallt på morgonen och på kvällen. Mitt på dagen är det kring 20 grader. Nu snart dags att sova och nya äventyr här igen i morgon.
 
Be kind to each other!


Kommentera inlägget här: